Estimating the abundance of the critically endangered Baltic Proper harbour porpoise (Phocoena phocoena) population using passive acoustic monitoring

The SAMBAH project was funded by the LIFE+ program of the European Commission (LIFE08 NAT/S/000261) and co-funded by Bundesamt für Naturschutz, Germany (SAMBAH II 5 Vw/52602/2011-Mar 36032/66); Bundesministerium für Umwelt, Naturschutz und Reaktorsicherheit, Germany (COSAMM FKZ 0325238); Carlsbergfondet, Denmark (CF16-0861); European Association of Zoos and Aquaria, The Netherlands; Główny Inpektorat Ochrony Środowiska, Poland; Havs-och Vattenmyndigheten, Sweden; Instytut Meteorologii i Gospodarki Wodnej - Państwowy Instytut Badawczy, Poland; Japanese Science and Technology Agency-CREST, Japan (7620-7); Kolmårdens Djurpark, Sweden; Maailman Luonnon Säätiö (WWF) Suomen Rahasto, Finland; Miljøministeriet, Denmark; Miljø- og Fødevareministeriet, Denmark (SN 343/SN-0008); Narodowy Fundusz Ochrony Środowiska i Gospodarki Wodnej, Poland (561/2009/Wn-50/OP/RE-LF/D); Naturvårdsverket, Sweden; SNAK Ph.D. School, Aarhus University, Denmark (91147/365); Tampereen Särkänniemi Ltd., Finland; Turun ammattikorkeakoulu Oy, Finland; Uniwersytet Gdański, Poland; Wojewódzki Fundusz Ochrony Środowiska i Gospodarki Wodnej w Gdańsku, Poland; and Ympäristöministeriö, Finland.Knowing the abundance of a population is a crucial component to assess its conservation status and develop effective conservation plans. For most cetaceans, abundance estimation is difficult given their cryptic and mobile nature, especially when the population is small and has a transnational distribution. In the Baltic Sea, the number of harbour porpoises (Phocoena phocoena) has collapsed since the mid-20th century and the Baltic Proper harbour porpoise is listed as Critically Endangered by the IUCN and HELCOM; however, its abundance remains unknown. Here, one of the largest ever passive acoustic monitoring studies was carried out by eight Baltic Sea nations to estimate the abundance of the Baltic Proper harbour porpoise for the first time. By logging porpoise echolocation signals at 298 stations during May 2011-April 2013, calibrating the loggers' spatial detection performance at sea, and measuring the click rate of tagged individuals, we estimated an abundance of 71-1105 individuals (95% CI, point estimate 491) during May-October within the population's proposed management border. The small abundance estimate strongly supports that the Baltic Proper harbour porpoise is facing an extremely high risk of extinction, and highlights the need for immediate and efficient conservation actions through international cooperation. It also provides a starting point in monitoring the trend of the population abundance to evaluate the effectiveness of management measures and determine its interactions with the larger neighboring Belt Sea population. Further, we offer evidence that design-based passive acoustic monitoring can generate reliable estimates of the abundance of rare and cryptic animal populations across large spatial scales.Publisher PDFPeer reviewe

Working Group on Marine Mammal Ecology (WGMME)

162 pages.-- This work is licensed under the Creative Commons Attribution 4.0 International Licence (CC BY 4.0)The Working Group on Marine Mammal Ecology met in 2021 to address new information on marine mammal ecology relevant to management. Two terms of references were standing ToRs; under the first of these, ToR A, new and updated information on seal and cetacean population abundance, population/stock structure, manage-ment frameworks as well as anthropogenic threats to individual health and population status were reviewed along with findings on threats to marine mammals such as bycatch, pollution, marine debris and noise. ToR B is a cooperation with WGBIODIV to review species-specific for-aging distributions (considering horizontal and vertical dimensions depending on data availa-bility) and to estimate consumption by marine mammal species representative in case study ar-eas. ToR C was implemented to review aspects of marine mammal fishery interactions not cov-ered by ICES WGBYC. ToR D is the second standing ToR and concerns updating the WGMME seal database, which was updated with the latest dataN

Working Group on Marine Mammal Ecology (WGMME)

159 pages.-- This work is licensed under the Creative Commons Attribution 4.0 International License (CC BY 4.0)The Working Group on Marine Mammal Ecology met in 2022 to address five terms of reference. Under the first of these, ToR A, new information on cetacean and seal population abundance, distribution, population/stock structure, was reviewed, including information on vagrant ma-rine mammal species. This was done to ensure the recording of possible range changes in marine mammal species in the future. For cetaceans, an update is given for the different species, providing for a latest estimate for all species studies. In this report, particular attention is given to the updating of information from Canadian and US waters, and together with those countries, latest estimates for cetacean species are provided. For seals, latest monitoring results are given for harbour, grey and Baltic ringed seals. In addition, where possible, local long-term trends are illustrated for those species, based on earlier WGMME efforts to assemble these data into the WGMME seal database. For both spe-cies’ groups, a first account of vagrant species is providedN

Trycksårsprevention : En litteraturöversikt som beskriver sjuksköterskors erfarenheter

Bakgrund: Trycksår är en av de mest vanligt förekommande vårdskadorna i Sverige och kan leda till ett vårdlidande för patienter. För att uppmärksamma de riskfaktorer som kan leda till trycksår är det viktigt att sjuksköterskor har tillräckligt med kunskap och erfarenhet inom trycksårsprevention för att kunna tillhandahålla en god personcentrerad omvårdnad.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av trycksårsförebyggandeomvårdnadsarbete. Metod: En allmän litteraturöversikt med både kvalitativa och kvantitativa artiklar där totalt 12 artiklar analyserades utifrån likheter och skillnader i syfte, metod och resultat. Resultat: Det framkom tre teman i resultatet ”Kunskap och utbildning inom trycksårsprevention”, ”Inställningar till trycksårspreventiva åtgärder” och ”Hinder i trycksårsförebyggande omvårdnadsarbete”. Sjuksköterskors erfarenheter visade att kompetensutveckling var något som efterfrågades. Vidare framkom att sjuksköterskor hade en positiv inställning till att arbeta med trycksårsprevention men att hinder så som tidsbrist samt patienters ovilja att samarbeta påverkade det trycksårsförebyggande omvårdnadsarbetet negativt. Slutsatser: Sjuksköterskor har erfarenhet av, samt en vilja ochpositiv inställning till, att arbeta med trycksårsprevention. Organisatoriska förändringar behöver ske för att minimera de hinder som finns för att sjuksköterskor ska få rätt förutsättningar att bedriva ett patientsäkert trycksårsförebyggande omvårdnadsarbete.

Trycksårsprevention : En litteraturöversikt som beskriver sjuksköterskors erfarenheter

Bakgrund: Trycksår är en av de mest vanligt förekommande vårdskadorna i Sverige och kan leda till ett vårdlidande för patienter. För att uppmärksamma de riskfaktorer som kan leda till trycksår är det viktigt att sjuksköterskor har tillräckligt med kunskap och erfarenhet inom trycksårsprevention för att kunna tillhandahålla en god personcentrerad omvårdnad.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av trycksårsförebyggandeomvårdnadsarbete. Metod: En allmän litteraturöversikt med både kvalitativa och kvantitativa artiklar där totalt 12 artiklar analyserades utifrån likheter och skillnader i syfte, metod och resultat. Resultat: Det framkom tre teman i resultatet ”Kunskap och utbildning inom trycksårsprevention”, ”Inställningar till trycksårspreventiva åtgärder” och ”Hinder i trycksårsförebyggande omvårdnadsarbete”. Sjuksköterskors erfarenheter visade att kompetensutveckling var något som efterfrågades. Vidare framkom att sjuksköterskor hade en positiv inställning till att arbeta med trycksårsprevention men att hinder så som tidsbrist samt patienters ovilja att samarbeta påverkade det trycksårsförebyggande omvårdnadsarbetet negativt. Slutsatser: Sjuksköterskor har erfarenhet av, samt en vilja ochpositiv inställning till, att arbeta med trycksårsprevention. Organisatoriska förändringar behöver ske för att minimera de hinder som finns för att sjuksköterskor ska få rätt förutsättningar att bedriva ett patientsäkert trycksårsförebyggande omvårdnadsarbete.

Children’s participation and influence in conflicts. : A qualitative study of preschool teachers’ strategies for creating participation and influence in conflict situations.

Syftet med studien är att undersöka vilka strategier förskollärare upplever som lämpliga för att skapa möjligheter till delaktighet och inflytande för barn vid konfliktsituationer. Studien utgår ifrån följande frågeställning: Hur beskriver förskollärare de strategier de använder sig av för att skapa möjligheter till delaktighet och inflytande?      Studien har genomförts med kvalitativa intervjuer av sex förskollärare. Empirin är analyserad utifrån en tematisk analysmetod och med ett relationellt perspektiv som utgångspunkt. Genom analysen: framkom tre huvudteman: Närvarande strategi, Förebyggande strategi samt Stödjande strategi. Resultatet lyfter fram flera arbetssätt och metoder som förskollärare använder för att skapa delaktighet och inflytande för barn, såsom att vara närvarande som förskollärare, att arbeta förebyggande samt att vara ett stöd för barnen. De olika strategierna skapar olika former av delaktighet och inflytande